Påsken som sig brukar bestod av fler ägg än vanligt, både de kokta och de fyllda med godis. Skillnaden var att i år åts de utomhus längs den led jag gick.
På skärtorsdagen efter jobbet tog vi bilen upp till Skövde och Billingeleden på ca 5,7 mil. Vi hade planerat denna trip ett tag och nu längtade vi ut.
Vi hittade en parkering vid Våmb och började vandra på höger sidan upp mot Billinge Friluftsområde. Så här i efterhand är jag glad att vi började här. Det var backigt och en del uppför berget med fina tussilago på vägen.
Väl uppe var det vacker utsikt och vårt första mål var att hitta någonstans att tälta första natten.
Vi gick lite längre än vi tänkt då det var mycket folk på leden och det visade sig att det knappt fanns några vidskydd eller lägerplatser på vägen. Till slut vid klockan åtta på kvällen hittade vi en lugn skogsdunge där vi snabbt slog läger för natten. Det blev en kylig natt men det var ljuvligt att vakna till fågelsång på långfredagen.
Efter snabb frukost gick vi vidare mot Ryds grottor och vidunderlig utsikt och vi fick se hur dimman lättade ju mer solen steg.
Vi fortsatte genom skogen och benen fick verkligen sig en omgång. Jag började förstå att jag gjort ett klassiskt misstag; jag hade packat min ryggsäck för tungt. Insåg att jag hade mat för säkert en vecka med mig och det fick jag nu lida för. Mitt knä började värka och detta fick jag gå med resten av leden tills vi kom tillbaka till bilen på söndagen.
Långfredag kväll åt vi vår påskmat; ägg, lax och sill och tog en kall påsköl till. Vi slog läger i en skogsdunge där vi hade turen att vara skyddade mot blåsten så natten blev lite varmare.
Under lördagen gick vi förbi Silverfallet och hälsade på allt folk som var ute. Vi fyllde även på våra vattenflaskor via vårt reningsfilter MSR TrailShot Microfilter.
Då vi campat i skogen 2 kvällar ville vi verkligen hitta ett ställe sista natten där vi kunde tända en eld. Så vi gick till det sista utstakade vindskyddet och väl där hittade vi en eldstad och vi var snabba att slå upp våra tält innan någon annan tog platsen.
Detta var en fin plats mitt emellan en damm och en sjö. Tyvärr bidrog nog öppenheten vid vattnet att natten blev kall. Men mysigt var det i tältet ialla fall.
Med varmt kaffe och frukost kunde vi ge oss vidare mot Varnhem.
Tyvärr kom vi lite tidigt till Varnhem, drygt 3 timmar innan kafeèt skulle öppna, så vi stannade inte så länge.
Sista biten var mest en tråkig raksträcka till bilen. Men det underlättade med mitt onda knä som nu verkligen ville vila.
Sammanfattningsvis var detta en vacker led, dock väldigt jobbig med sina uppförsbackar. Lärdom till nästa vandring är att endast packa ned det nödvändigaste. Kanske ska jag även fundera på att byta ut mitt gamla Triangakök mot ett lättare med gas.
Att vandra ger en så mycket tid att fundera över livets upp och nedgångar. Så skönt att få rensa hjärnan och trötta ut kroppen, speciellt nu som jag har ett mer stillasittande arbetsliv. Man hinner resonera med sig själv, över de val man gör och hur man vill att framtiden ska se ut. Nu längtar jag tills nästa vandring!
#kvinnligaäventyrare #borealexplorers #slowlivingbyannika
0 kommentar(er)
